Rymning under fångtransport

Den 30 september 1806 rannsakades den före detta artilleristen Johan Larsson för stöld i Sölvesborg och Lister i Blekinge. Han erkände då en stöld hos en sockerbagare i Göteborg, ett brott han hade fått berättat för sig av en medfånge. Under transporten flydde han, men greps senare och dömdes till 14 par spö.

Huvudregeln i det tidiga 1800-talets rättegångsbalk var att en brottslig gärning skulle dömas på den plats som gärningen ägt rum. Detta innebar att brottslingar som begått brått i olika domsagor skulle rannsakas i olika domstolar. När fångar skulle fraktas runt innebar detta problem. Dels kunde lagföringen dra ut på tiden, men allvarligare kanske var att transporterna innebar ökad risk för rymningar, vilket det finns många exempel på.

Förslagna brottslingar kunde till och med komma med genom falska bekännelser om brott i andra domsagor för att få en möjlighet att rymma under transporten, vilket var fallet med Johan Larsson.

Kommande event

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *